Här har ni Björn Larsson – Sthlm Speed:s ende soloåkare i årets upplaga av Vértex 24!

bjorn-l.jpg

Björn Larsson är Stockholm Speedskaters pålitlige man och en han är dessutom engagerad i uppgifter som rör klubben i övrigt. Bland annat håller han ordning på resultat och annat på vår hemsida. Han är också en av dem i klubben som synts mest på våra tävlingar landet över och han har då och då stuckit upp huvudet runt prispallen. På Nordiska Cupen (Inlines) förra året knep Björn 1:a-platsen på 5000 m i klass herrar B. På Maraton-SM i Tidaholm fick Björn åter igen kliva upp pallen i klass Herrar B och motta silvermedaljen. Man kan säga att reusltaten under 2007 bara blev bättre och bätre för varje tävling som gick.

Men det är ju historia nu och idag står han inför en helt annan utmaning. En utmaning som säkert avskräcker de flesta…

Tidigt i höstas beslutade sig Björn för att testa sina krafter mot dygnets alla 24 timmar för att se om han var man nog att klara av ett dygns skridskoåkande utan vila. Han blev genom det beslutet vår ende deltagare i soloklassen på årets Vértex 24. För er som varit med tidigare vet hur oerhört slitsamt det är att stå på ett par skenor under en så pass lång tid. Jonas Olofsson, Stockholm Speedskaters egen bergsget, mäktade med eländet förra året och sträckte sig över mållinjen efter 24 timmar och 453 avverkade varv (ett varv 1 km). Han blev på så vis vår rekordman på området. Vi tror att Björn inspirerats av Jonas hjälteinsats och därför valt att själv göra om det som Jonas lyckades med.

jonas-vertex-2007.jpg
Här ser vi Jonas Olofsson i solotåget med nummer 13 på bröstet. Han är nummer 6 i ordningen här. Taktiken att samköra var nog räddningen för de flesta som deltog i soloklassen

Vi fick tag i Björn när han som bäst snodde runt i sitt sista träningspass på Ö–stermalms IP inför fredagens startskott av Vértex 24. Så här svarade han på vår utsände reporters nyfikna frågor.

Björn, du ser ut att vara i fin form. Känner du dig förberedd och laddad inför Vértex 24?
– Jajamensan, det känns bra!

Har uppladdningen varit schemalagd och har du kunnat genomföra allt planenligt?
– Nej, inte riktigt faktiskt.

Varför inte det?
– Sjukdomar och allt för mycket att göra på jobbet har ställt till det lite för mig.

Varför kör du i soloklassen istället för i lagtävlingen?
– Utmaningen känns lockande och jag gillar att testa vad jag går för.

Jonas Olofsson körde in på en fin 5:e-plats förra året på 453 varv. Är ditt mål att nå längre än honom, kanske till och med en pallplats?
– Nej, att klara av att åka alla 24 timmar och nå minst 400 km, vilket motsvarar 500 varv, är mitt personliga mål.

Förra året krävdes det ju 469 varv för att knipa just en pallplats och segraren, Nils Kjelsson, körde ju hela 505 varv. Vad tror du krävs i år?
– Mer så klart. Isen är troligtvis bättre och jag tror att Sonny Peterson kommer att slå rekordet.

Nils Kjellson från Jämtkraft vann ju förra året på 505 varv. Vad står det i rubriken på denna hemsida på lördag kväll när du genomfört dina 24 timmar tror du? Kanske något i stil med “Björn Larsson mäktade med 707 varv och slog därmed förra årets vinnarvarvantal!”…
– Nej, nej, nej, absolut inte! Inga rubriker av den sorten tack!

Banan är ju bättre år med finare is och inga lutande kurvor. Tror du att det gynnar dig eller vill du ha lite grisigare förhållanden för att kunna konkurrerar om en pallplats?
– Jag tror att denna typ av is gynnar mig perfekt men någon pallplats har jag svårt att tro att jag klarar av, men man vet ju aldrig.

Varvet är ju något kortare i år dessutom, 800 meter mot förra årets 1000 meter. Det blir fler kurvor och där med mer muskelkrävande. Hur ser du på det?
– Man kör ju inga översteg, så kurvorna tror jag inte att ska utgöra något problem.

Hur hade du tänkt att lägga upp dygnet vad beträffar mat och vila?
– Jag har gjort upp ett scenario men inget schema. Jag vet ju inte i förväg hur kroppen kommer att reagera under loppets gång. Jag anpassar mat och vila efter hur jag känner mig.

Hur ser din tävlingstaktik ut?
– Lungt och disiplinerat loppet igenom, sedan får vi se hur långt det bär.

Åker du på långfärdsskenor eller hastighetsskridskor?
– Jag börjar på hastighetsskridskor och sedan får vi se om jag går över på långfärdsskenor. Det har med isens kvalitet att göra och hur mina fötter mår.

Vad har du för övrig utrustning med dig?
– Mycket mat och ombyten men i övrigt inte överdivet mycket prylar.

Har du fått några goda råd av Jonas Olofsson?
– Jag har inte hunnit tala med honom faktiskt men jag har ju talat med andra som varit med tidigare, men några speciella råd har jag nog inte lagt på minnet faktiskt.

Du kommer ju ha ett gott stöd i Stockholms Speedskaters övriga 18 deltagare som kör i lagtävlingen. Tror du att det kan hjälpa dig att krama ur det där lilla sista för att få till ett bra resultat?
– Ja, det är ju självklart!

I år i soloklassen kör ju urstarke Anders Burman, tvåa förra året, och den sege och starke Sonny Peterson som du nämnde nyss och som körde hårdast i lag Lundhags förra året. Hur tror du dig stå mot dessa herrar i årets tävling?
– Jag kommer inte att ha något med dem att göra…tror jag.

Det sägs ju att man måste vara stark mentalt för att klara en sådan här uppgift. Klas Elm, bergsbestigaren, sa när han besteg ett berg i Sydamerika på över 7000 meter att de sista 400 metrarna var de svåraste att ta sig igenom. Han bestämde sig för att ha en enda tanke att gnola på den sista biten och det var “ett steg till, ett steg till”. Brutalt fokuserad och mental styrka kan man lungt påstå. Du är ju en lugn och trygg dalmas och har vi rätt i när vi tror att du har precis den mentala styrka som Klas beskriver för att lyckas med den här uppgiften, typ, ett skär till, ett skär till?
– Nja, jag har nog ingen annan mental tanke än att det här ska vara kul att genomföra. Mer än så har jag faktiskt inte tänkt.

Kan du här och nu utlova en seger eller åtminstone en medalj?
– Nej, det vågar jag inte med tanke på det hårda motståndet, men man kan väl få hoppas ha, ha!

jonas-vertex-2007-2.jpg
Sliten men vid gott mod och en sekund från att somna in. Vid den här tidpunkten var Jonas nära att ge upp men efter en stunds vila klev han upp ur slafen (ni ser den direkt till höger om Jonas) och slet sig runt Vértexbanan ända tills tiden gått ut.

Lycka till Björn, hela klubben håller tummarna för dig och vi tror att du kommer att klara av det här galant! Go, go, go Björne!!!

🙂

///red.