Björn D och Håkan L delade (nästan) på 2:a-platsen i Sollentunaloppet 25 feb 2007
Årets upplaga av Sollentunaloppet genomfördes på ovanligt sprickfri is. Det hade fallit en del pudersnö under natten men den hårda vinden hade i stort sett blåst banan ren.
Foto: Jonas Schön.
I tävlingsklassen visade det sig ganska snart att det var tre åkare som var snäppet bättre än alla andra; Peter Resar (Team Siljan Skate), Björn Drakenward (STHLM SPEED) och Håkan Landin (STHLM SPEED).
Inte oväntat var det Peter Resar som vann och när inte Björn och Håkan lyckades nedkämpa varandra beslutade de att dela på 2:a-platsen och gled över mållinjen tillsammans. Till sitt förtret delades de dock upp på en 2:a och 3:e plats i resultatlistan. (Se Björns kommentar längst ner på denna sida.)
Den fina isen till trots skedde ändå några vurpor. I klungan bakom Björn och Håkan vurpade Martin Irestedt på sista varvet men han var snart ikapp igen – man fick intrycket att han tyckte att det var ett uppfriskande avbrott!
Även i motionsklassen kunde vi glädja oss åt fina framgångar: Martin Törnquist segrade med Jerry Hedlund strax efter sig.
Jonas Schön, skrinnare och fototgraf, har generöst bidragit med nedanstående fyra bilder.
Stort tack Jonas!
Tävlingsklassen några kilometer efter start. Foto: Jonas Schön.
Tre avhängda Sthlm Speed-åkare kämpar för att komma ikapp – och det gjorde de. Foto: Jonas Schön.
Loppets segrare: Peter Resar från Team Siljan Skate. Foto: Jonas Schön.
Spurtstrid mellan Martin Irestedt och Ulf Haase. Foto: Jonas Schön.
Här är resultaten för STHLM SPEED:s åkare:42 Km Herrar Elit
2. Björn Drakenward 1.22:53,8
(3.) Håkan Landin 1.22:54,6
4. Martin Irestedt 1.24:47
5. Ulf Haase 1.24:49
6. Jorma Ryynänen 1.24:52
7. Håkan Eriksson 1.25:55
8. Måns Diedrichs 1.26:17
10. Björn Larsson 1.34:36
42 Km Herrar Motion
1. Marin Törnquist 1.33:58
2. Jerry Hedlund 1.34:05
4. Anders Kamb 1.34:59
7. Donald Drielsma 1.39:51
10. Jan Klasson 1.44:20
12. Benny Nilsson 1.46:13
Hej Alla,
Tävlingsledningen på Sollentunaloppet hade som vanligt gjort ett fantastiskt arbete med bana och kringarrangemang. De förtjänar allt beröm vi kan ge dem (snälla styrelsen skicka en blomma eller nåt från STHLM SPEED till Sollentuna Skridsko).
De var däremot inte intresserade av några delade pallplatser. Trots att Håkan och jag gjorde vårt allra bästa för att glida in i mål så samtidigt som möjligt skulle en två och en trea koras. På något outgrundligt sätt visade min tid några tiondelar mindre än Håkans och jag fick sålunda äran att gå upp som andreman på pallen. Men i mål åkte vi in helt lugnt och tillsammans. Tack Håkan! Nästa gång bjuder jag!!!
Under dagens “utflykt” på Norrviken blev jag åter påmint om vilken perfekt bana denna 14km-slinga är för ett internationellt långlopp över t.e.x. 10 eller 15 mil. Logistiken är i det närmaste perfekt. Nära Arlanda, Stockholm och hotel i Sollentuna, Kista och Täby. Kanske något för Speedskaters att hugga i tillsammans med andra intressenter?
Hälsar Donald D.
Stort grattis till er bada, Bjorn och Hakan, fran ett soligt och hett Thailand!
Blommor ska skickas till Sollentuna SK
Mvh
Janne Herrstrom
Tackar Janne,
Vi blev visserligen utklassade av Peter R men jag är ändå trots allt nöjd.
Innan jag släppte Peter vid slutet av kurvan på Norrvikens norra del hade han dragit drygt 4 kilometer på ca 4,5 minuter. Det ger en snitthastighet på runt 55 km/h!!! Han är rätt så snabb den där värmlänningen. Vad är det de gör däruppe i skogarna egentligen??? TRÄNAR!
2 mars 2007
Alla måste dra sitt strå till stacken.
Kännetecknande för ledargruppen på seniorklassens 42 km i söndags var att så få fick dra så mycket åt så många. Det är inte korrekt att vissa skall åka snålskjuts genom att i motvind hela tiden åka i bakhasen på andra, vilket säkerligen är 40% lättare än att dra själv.
A & Å i skridskolopp, liksom i cykel, är att man växeldrar. Detta är mer eller mindre en oskriven lag. Alla vinner på det eftersom man på så sätt längre kan bibehålla ett högre tempo, i stället för att de få som gör allt dragarbete tröttnar med som följd att tempot avstannar. Även om man börjar bli trött skall man åtminstone försöka att dra en kortare stund åt de andra, alternativt att man åker i en långsammare grupp.
När det gäller slutfasen och målgången är det naturligtvis upp till var och en att besluta och vilken taktik som skall gälla. De sista kilometrarna måste var och själv förhålla sig till. Där avgörs ju som bekant den inbördes placeringen om det är en samlad klunga ända in i mål.
/Anders Kamb & Donald Drielsma